F******N..!!!
Damn. Fitta. Jävla. Kukballes. Negeronge.!!!
Palla av ännu en kväll me denna skiten..!!!
Börjar bli så jävla trött på de nu.
Kan ja inte få en dag utan att ja ska sakna dig.?!
Du tog mitt hjärta men du sätte fan mig sprätt på de åxå.!
Ja kan inte göra nånting utan att ja tänker på dig.
De första ja gör när ja vaknar på morronen är å vända mig om för å se om du ligger där.
Ja blir lika ledsen varje gång när ja märker att ja inte ens är hos dig.
Varje dag, hela tiden kommer de saker som påminner mig om dig.
Ja kan inte dricka kaffe.
Bara för att ja vet att du brukar hälla i dig flera kannor om dagen.
Ja kan inte ens se på tv, utan att bli deprimert.
Ja kan inte sluta ångra mig, för att ja gjorde som ja gjorde.
Ja önskar att ja vore hos dig.
Stå framför dig, hålla om dig, kolla dig in i ögonen igen.
Säga att ja saknar dig så otroligt mycke, och att allt blir bra igen.
Men fuck it.! De kommer aldrig att hända.
De finns bara en sak ja ser fram emot, men ändå vill ja inte att de ska ske.
De är den dagen ja ska åka till dig för å hämta mina sista saker.
Då får ja se dig iaf, fast än ja kommer börja stor grina då.
Men ja vill ändå inte att den dagen ska komma.
För de ä väl troligtvis sista gången ja kommer få se dig då.
Aldrig, aldrig, ALDRIG har ja kännt mig mer ensammen än va ja gör nu.!
Å ja har aldrig hatat mig lika mycket som ja gör nu.
Ja hade Världens underbaraste, snällaste, omtänksammste, busigaste,
goaste, sötaste, snyggaste, roligaste, perfekt kroppigaste (finns inge som
heter så men) killen man kan ha.
Men ändå sumpa ja de.!
De ä nog faen mig rätt som pappa å de flästa andra säger.
Ja kan inte göra nånting.
Ja kan verkligen inte göra något rätt.
Ja klarar inte av å göra något utan att allt blir fel.
Får ja en chans å göra något så lyckas ja alltid förstöra den på något sätt.
Ja vet inte hur, men ja lyckas alltid.!
